En dag på jobbet

Alla namn är påhittade!

Det är en mild sensommardag i Göteborg. Klockan halv åtta vandrar jag in pådet lilla kvartersbiblioteket där jag arbetar. Jane och chefen Birgitta är redan där och ställer upp böcker och sätter på datorer. Kvart i åtta kommer Benny hasande. Hans dator brann för andra gången på två veckor i förrgår så han är ganska sorgsen.

Jag går in och sätter mig på mitt rum och gör jag färdigt några exemplarposter från igår. Klockan åtta tar vi lite kaffe innan biblioteket öppnar. Inne på mitt rum igen tar jag itu med några uppsatser som kommit med posten och katalogiserar en doktorsavhandling från Lund. Efter en stund kommer Benny in på mitt rum med ett färgband till sin skrivmaskin i handen, han undrar om jag har några? Jag letar i min låda och hittar ett par som han till sitt rum och provar. Hans dator ligger som ett kadaver på ett av hans bord, så han kan inte göra sökningar. Tack och lov har han fått lite skrivelser att göra i ordning för uppställning. Lunch äter jag med några kollegor på en indisk restaurang.

Eftermiddagen

Har inre tjänst och kataliogiserar. En gammal fransk och en österrikisk bok från 30-talet. Ett tu tre stormar Birgitta och en låntagare in och undrar om jag inte kan skriva ut en artikel från en e-tidskrift. Benny hade tagit betalt av henne för pappren trots att det inte blivit något av hennes utskrift! Det går emellertid inte att ändra på Benny om han har bestämt sig för något. Det var en principsak så han vägrade ändra sig. Jag kan förstå honom, att han har rätt till det menar jag. Han är en legendar på biblioteket, som bibliotekets nestor är det vissa saker som vi måste acceptera. Jag skriver ut artikeln på lånediskens laserskrivare. Benny är en institution som snart går i pension och då kommer inget att bli sig likt på biblioteket. Har bara varit sjukskriven en dag på 40 år! Det var när sjukhuset inte vill låta honom gå hem efter akutbesök då han hade fått svårt att andas på natten! Få kan som Benny rabbla lagar och författningssamlingar. En halvtimme senare stormar Birgitta in igen och säger att Benny tillrättavisar en student som kom in med mobiltelefon, han säger att det stör hans dator. Jag går ut i låneexpeditionen för att lämna studentens artikel. Skrivaren håller på och spottar ut en trave papper av en lag som Benny skall påpeka för några vänner ett teveprogram han sett att han ansåg att de inte tolkade lagen rätt. Benny fick en ny mjuk stol på eftermiddagen, den liknar en tron. Den måste provas och ställas in, det tar de sista timmarna av arbetsdagen. Hur skall det gå när han går i pension? Det blir tråkigare i alla fall.

Klockan 16.00 rusar jag ner till spårvagnen för att ta tåget hem och höra hur det gått för min fru som övningskört.

Valdagen

Kyrkovalet är kanske inte något högprioriterat val, dessutom regnar det och blåser det på morgon. Min käresta tycker emellertid att vi alltid bör rösta. Vi inser snart att vallokalen ligger en bra bit bort. Efter en stund hänger vänsterbenet efter mig som en ål, men jag kämpar på. Jag har bestämt mig för att rösta på Socialdemokraterna eftersom jag känner igen en glad gamäng som brukar pendla samtidigt med mig och han står på står på deras lista. En pladderkvarn i och för sig men ändå.

Inne i vallokalen råder emellertid en tämligen dyster stämning. De tänker väl på att människorna bör lida. Kristina försöker sig på ett leende mot en dam som delar ut kuvert, det fick hon emellertid nedstoppat i halsen, det var inte läge för leenden här och nu där stämningen var så salvelsefull. När jag tillslut har röstat och fipplat med kuverten så upptäcker jag att jag behöver kissa. "Att jag alltid skall behöva säga till dig, nu får du gå tillbaka", säger min käresta. När jag kommer tillbaka håller de fromma valförättarna på att packa ihop.

-Kan jag få låna en toalett? Sa jag.

-Ja du får fråga männen här? Sa en grå dyster kvinna. De andra blänger bara på mig.

-Annars kan jag kissa i en buske? Det där var inte bra sagt förstod jag snabbt men för sent.

"Smack" så smällde dörren igen. Jag förstår omedelbart att gå på någon toalett vardet inte tal om. Jag måste lära mig att uppföra mig. De betraktade mig väl som en paria som jag haltade. Jag hasade mig tillbaka till min fru, mitt liv, mitt allt. Gick hem och lyssnade på Chopin, det är alltid bra när du är dyster, just nu Polonäs nummer 6,