septembersol

Vaknar på morgonen och känner mig orolig. Känner mig nästan alltid ångestfylld på morgonen när jag sover längre än till halv fem. Växthuseffekten, orkaner, terrorism, det finns alltid något att oroa sig för. Funderar över flyktingamnesti, tror det är nödvändigt för folkomflyttningar har alltid skett. Alla har väl rätt att söka sig en bättre tillvaro någon annanstans. Arbetslöshet och utanförskap oroar också. Någon skrev om nödvändigheten av getthon! Intressant om jag skulle vara tvungen att flytta skulle väl jag uppsöka ett svenskgettho. Ämnet stöts och blöts i alla tidningar nu.

På jobbet hävdade Benny "att det inte kommer att satsas ett öre på det här biblioteket mer", "Att framtiden är små institutionsbibliotek". Bennys högsta önskan är i och för sig att biblioteket läggs ner när han går i pension. Han behöver ju inte förebrå oss för att hans datorer alltid kollapsar!

Malte (vi kan kalla honom så) ringer halv nio på morgonen. Hyggligt, han vill väl, men jag brottas med mina dystra tankar på morgonen och är kanske inte så trevlig. Vänner som man har sedan gammalt förstår behovet av att hålla kontakten, de känner varandra bra. Säger att han kan ringa på eftermiddagen eftersom jag måste åka till soptippen, handla och köpa en ny glimtändare för badrummet. Vi tar vår Fiat Brava från 1997 till Bälinge sopstation. Jag känner mig bättre till mods för solen skiner, dessutom tycker jag av någon anledning om sopstationer, där man kan välja var de trasiga eller utjänta prylarna kan slängas. Det råder en sådan energi vid en sopstation där alla möts för samma mål. Att placera rätt sak i respektive binge.

Mjörn

Klockan ett ringer Malte. Han är nygift och han undrar om han kan fira min födelsedag i efterskott. Hans hustru gjort i ordning lite picknick. Okej säger jag som börjar bli på bättre humör efter att ha skingrat demonerna. Först åker vi, Malte hans fru, jag och min fru till Ljungblads kafé och dricker en kopp kaffe. Sedan åker vi ner till mjörn och äter picknicken som Maltes fru. Så där väldigt gott är inte den Thailändska maten som kamrat Maltes fru har gjort, men det ät tanken som räknas. Det är en underbart vacker eftermiddag med segelbåtarna som slörar mot Alingsås på mjörn.

När jag kommer hem skriver jag lite på Perrongen som jag håller på med nu, men det blir väl bara sopor av den också, eller pappersåtervinning, eller delete i datorn.