Resan till Stenstorp

Mitt i smällkalla vintern beger vi oss ut på Västgötaslätten. Vinterlandskapet är vackert och kritvitt av snön. När jag skall fickparkera vid blomsterlandet vrider Kristina på Seaside barsong med Bruce Springsteen och jag som är så stirrig i trafiken. Det är en häftig vårlåt men inte när jag måste koncentrera mig, nåja det funkar. Resten av tiden längs åkerlandskapet njuter hon av utsikten. I Falköping gör vi ett uppehåll vid Falbygdens ost och äter lunch, en ostpaj med bacon tror jag. Kristina äter bara någon sorts efterrättskaka med grädde som hon inte orkar äta upp utan jag får ta det som blir över. Vid tvåtiden fortsätter vi ut i obygden, bland, skog, djur och ängar. Jag såg en räv kila över vägen, men Kristina trodde det var en katt. Rätt vad det var befann vi oss mitt lilla sagosamhället Stenstorp. Vi stannar till vid en liten ICA affär och köper ägg. Därefter fortsätter vi på småvägar och kommer tillslut fram till Kristinas kollega som fyller 40.

På hemvägen fastnade i en snödriva, det var spännande. Toyotan är bra i snö. Det hade varit 17 grader kallt i Falköping på morgonen.

Mina minnen från Falköping är i själva verket bara när djävulen besökte Falköping 1966 och blev kvar där i ungefär 15 år, det vill säga när jag gick i skolan där.